For er som vet och for er som inte vet
Jag kan vall borja med att saga att jag befinner mej i HatYai, sodra Thailand och min pojkvan Andre i Karlskoga,
Sverige.
Livet blir verkligen inte som man tankt sej, aven om man planerar sin framtid. Jag antar att man kan styra det i olika riktiningar, men inte sa mycket mer. Kanske ar det charmen med det hela? Ar det inte sa det sags?
Lariam
Vanliga (fler än 1 av 100 patienter): yrsel, huvudvärk, sömnighet, sömnstörningar, balansrubbningar, illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor.
Mindre vanliga: kraftlöshet, aptitförlust, olustkänsla, trötthet, feber, frossa, svettningar, andnöd, förändrade blodvärden, lågt eller högt blodtryck, rodnad, svimningar, bröstsmärta, störd hjärtrytm, besvär från mag-tarmkanalen, hudutslag, hudrodnad, klåda, håravfall, hudsvullnad (ödem), muskelsvaghet, muskelkramper, muskelsmärtor (myalgi), ledvärk, myrkrypningar, darrningar, rubbning i samordningen av muskelrörelser, kramper, oro, depression, skakningar, rastlöshet, glömska, förvirring, hallucinationer, psykotiska och paranoida reaktioner, humörförändringar, panikattacker, aggressivitet, synrubbningar och öronsusningar.
Jag tanker absolut inte doma ut ett lakemedel som fungerar for manga manniskor och kan hindra manga fran att fa malaria. For oss, blev det dock inte riktigt som det skulle. Som ni ser pa innehallsforteckningen, sa finns det en hel del biverkningar ( precis som i alla mediciner).
Under resan borjade Andre ma allt samre. Jag tankte forst att han det var en andring av klimat och att det var tidsomstallningen. Sedan funderade jag pa om det kanske var att Thailand ar sa olikt Sverige, tryggheten forsvann. Det blev dock bara varre och varre med tiden. Det var en forskracklig upplevelse. Tillslut var situationen ohallbar och Andre fick aka hem. Jag funderade inte sa mycket pa Lariamtabletterna han at i borjan, men nu sa tror jag att de var en anledning. Jag har aldrig sett nagon ma sa fruktansvart daligt tidigare. Sa manga av biverkningarna stammer, jag tanker inte ga in pa dem i detalj men det ror sig om mer an 15 st. Jag ar dock ingen lakare och det ar sakert manga faktorer som spelar in, men jag vill forsoka farsta varfor det blev som det blev. Hur nagon kan ma sa fruktansvart daligt pa bara nagra dagar. Jag onskar jag kunde gjort mer, man kanner sej hjalplos. Andre har en familj och vanner som stottar honom dar hemma och jag ar otroligt tacksam for det. Om det ar lariamen sa kommer den ga ur kroppen som tur ar aven om det kommer ta tid, det kan kannas bra ena stunden medans man ar helt forstord den andra.
Sedan, sa ar jag har. Vissa hade akt hem, andra inte. Vissa kanske tycker jag gor ratt och vissa kanske tycker jag gor fel. Det finns manga faktorer som spelar in till att jag ar har. Jag maste tacka for allt stor jag fatt fran alla manniskor i min omgivning! Det hade aldrig gatt utan er. det var jatte laskigt att vara har i Asien, man kanner sig valdigt liten. Men min familj har tagit hand om mej, de har hjalpt mej sa mycket fran Sverige- jag alskar er. Andre har stottat mej att fortsatta min resa. En av de stora anledningarna till att jag ska resa vidare ar att jag vill till Nya Zeeland, att traffa min slakt dar. Jag har inte varit dar pa 4 ar och jag vill garna umgas med min farmor och farfar. Om jag kampat for detta, manga manga timmar och sett fram emot det, aven om resans form nu har andrat sig mycket.
Jag har aven traffat nagra av de vanligast manniskorna som jag kan tanka mej finns har i HatYai. Jag bos Nan och Pete, min pappas vanner. Jag har fatt uppleva sa mycket har som jag inte trodde jag skulle fa uppleva. De senaste dagarna har jag matat apor, umgats med lokalbefolkningen (kannt mej som en jatte eftersom jag inte traffat nagra europeer forrens i Phuket), atit all mojlig sorts mat bade god ( nudelsoppor och farska frukter som jag aldrig sett tidigare), oerhort stark mat som fatt ogonen att taras ( hur klarar de det?) och mindre god (stekta rakor med skal och allt, krispigt och inte gott). Religioner blandas hej vilt och det ar underbart att Thailandarna accepterar det fullstadigt. ( Jag reste till Phuket med buddhister, muslimer och kristna). Jag har varit nara tigrar och elefanter, sett Thailandska dansare och mycket mycket mer.






Jag saknar er dar hemma, det ar inte latt men jag mar anda bra. Karlskoga finns kvar.
Det ar sa mycket i det har inlagget som kanns konstigt, fel och ratt pa samma gang. Det kanns som att hur jag en skriver sa blir det aldrig exakt som jag menar. Jag kan verkligen inte formulera och fa ut alla kanslor och tankar.
Hoppas det blev nagot sa nar, aven om det kommer misstolkas manga ggr.
Kram Annikki=)
Du är så modig Annie :) låter som du hunnit göra massa spännande redan. ser ut som ditt hår har växt fort oxå XD men du har rätt i att kga finns kvar^^ inte ofta man kan resa som du gör nu. glömde bort vad ja skulle skriva mer.. men fortsätt njuta! <3
Tack gumman<3
älskar dig annikki!
p.s jag vill också mata apor :O :)
Tack Anniki för att du på ett utomordentligt sätt har beskrivit vad som hände hoppas att du får en fortsatt trevlig resa.Hälsningar Andrés farmor
Godmorgon Annikki! Hej, förlåt att jag inte hör av mig förrän nu, hoppas allt är väl med dig? Jag hörde vad som hänt och har väl egentligen inga bra råd att ge förutom att livet måste gå vidare, och så även du, så stå på dig, genomför din resa som du så sett fram emot, när du mister en vän så finns där tusen andra att vinna, jag finns bakom dig // Varma höst kramar Rickard ( say hi to the world fore me will you )
Du fixar det här, Annikki! Det är jag övertygad om. Du är så modig som gör detta! Ibland önskar jag att jag vore som dig :) Karlskoga kommer alltid att finnas kvar, och dina vänner också. Jag önskar dig en fortsatt underbar resa med många upplevelser! Du kommer att fixa det galant. Så ses vi när du återvänder hem till Sverige :) Ha det underbart! Puss och kram <3 // Lisa
Annikki, du är så otroligt stark och jag önskar dej all lycka med den forsatta resan!
Stooor KRAM<3
Josefine
André mår mycket bättre nu.. fast han verkar ju ganska ledsen över att han varit tvungen att fara hem. men ja så är livet ibland.. jag tkr forskare borde lägga ner lite mer energi när det gäller bi-effekter på medeciner...jag har hellre Malaria än hälften av dom där bi-effekterna. :/ .. men hoppas det blir en bra resa :D